GUESS

Du och jag, Stockholm.

Det är en underlig känsla att blicka ut över en plats och finna dig själv omgiven av människor du älskar, människor som fyllt din vardag med solsken och skratt och nu är där bara för din skull. Omgiven av bästa vänner, familj, magiska arbetskollegor och vänner. Om två dagar byts dessa ansikten ut mot något helt nytt, på en ny plats men värmen av denna kväll kommer sitta kvar. Du promenerar hem genom staden, med dina bästa vänner vid din sida och går samma gator som du alltid gått. Jag kände så mycket kärlek för Stockholm, staden och människorna. Och jag menar inte "kärlek" som en vardaglig sak, utan jag älskade denna stad. På samma sätt som man älskar sin första kärlek och aldrig älskar någon på samma sätt igen.

It's hard to listen to this heart of mine.

Hej på er,
De första dagarna i New york har varit galna. Så sjukt att ta in en helt ny stad och inse att man ska vara kvar här i två månader. Bananas.

Känner mig som världens minsta människa i världens största stad.
Så mycket trafik och människor, så mycket shopping. Idag gjorde jag mig hemstadd i mitt lilla rum som ligger på upper east side, några kvarter från central park. Magiska gator. Kändes så bra att se hur jag ska bo!
Satte upp tavlan jag fick av bästa Sophie och Elin som vinkade av mig mig på Arlanda, la fram tidningar och choklad. Världens bästa hejdå-paket.

Ska fota mer, har varit så dålig på ta bilder eftersom jag inte haft batteri på telefonen alls under hela helgen. Men ska bättra mig! Imorgon är första skoldagen, eller ska göra ett nivåstest. Så önska mig lycka till! Ha en fin måndag kompisar, och se till att den här veckan rockar!

PUSS från New york!

PS. Bild från idag, när jag fick va prinsessa för en dag i en klänning från sue wong. Magisk klänning, helt kär.

NEW YORK NEW YORK

 
 
Nu är dagen äntligen här, när jag låser resväskan och faktiskt flyttar till NY i två månader.
Sista nattens sömn i Sverige på länge, helt sjukt att tänka på det så.
Har verkligen inte tid att skriva mer nu, men vi ses snart igen det lovar jag.
Puss kära läsare, ta hand om er och mitt kära Svealand!

I like what you say, you said "baby I only wanna make you happy."

Ibland undrar jag om jag har ett extra hjärta gömt någonstans inne i min kropp, för var får all kärlek plats egentligen? Denna vecka har varit helt sjuk. Som en berg-och-dalbana känslomässigt. Jobbade på hollister i måndags, åt på ciao ciao med Sophie, Linn, Elin och Elin när jag slutade. Pizzamåndag och babbel. Tisdagen jobbade jag mitt sista pass på hollister. ONT i hjärtat, kan inte förklara vad som gjorde mig så ledsen men att lämna ett ställe som är kopplat till så fantastiska människor känns som ett riktigt breakup. Igår, onsdag, åt jag lunch med mormor och morfar. De hade bakat engelsk ostkaka, min favorit, och jag hjälpte dem med lite teknik. När jag skulle gå började mormor gråta och sa massa fina saker, det ända en sammanbiten morfar sa var "beblanda dig inte med massa folk" och Gud vad det får mig fnissa.

Efter lunchen åkte jag hem, fixade mig och mötte tjejerna (Maria, Sophie O, Sophie S, Elin M, Elin R, Linn och Dan) i stan. Vi åt och drack lite vin på papa italiano innan vi drog på min drink på collage. Efter det vet jag inte riktigt vad jag ska skriva, förutom att jag har världens finaste vänner och aldrig känt mig så varm i bröstet. TACK alla ni, ni rockar min värld om och om igen!

Sov hos Linn och åkte sen till pappa och kramade Melker och pappa över en fika. Nu är jag på g till ingarö igen! Mycket tid på att flänga runt och säga hejdå, men det är det så värt. Imorgon åker jag. Så nu ska jag packa som en galning. Puss fina läsare!

I asked her why she was running away, she said she was born to live this way.

Tårarna kom, nej de forsade och hon lät dom rinna.
Skamlöst lät hon dom rinna ner för hennes kind. Hon var till och med stolt.
Bröstet sved och tårarna var salta när de träffade den leende munnen.
Hon föreställde sig hur hon såg ut som en galning där hon satt på bänken, med ett stort leende på läpparna och tårar som aldrig tog slut. Men då fick hon vara galen.

Hon grät för något bra, hon grät för kärlek. Och kärlek gjorde ont när det var riktigt bra. Så stolt lät hon tårarna rinna, medan hon log åt alla fina minnen hon nu skulle lämna. Hon grät för att hon var lycklig och lämnade allt som gjorde henne glad. Hon visste att det var självisk, funderade på om hon skulle klara separationen. Hon funderade på varför hon ens ville lämna stället från första början. Men hon visste också att hon måste, hon ville det med hela sitt hjärt,. även den delen där det gjorde ont. Hon visste att när hon väl vågat flyga skulle allt bli bra, men just nu ville hon sitta på bänken och gråta tills det inte var några tårar kvar. Och hon skulle gråta, gråta för all kärlek, alla vänner, allt hon skulle lämna kvar i landet hon älskade. Hon skulle låta tårarna rinna, känna saltan i munnen medan hon log. Låta folk se hur den genuina blandningen av lycka och sorg fick ett ansikte.

.

Hon var magisk, strålande och allt som var bra på denna planet.
Hon lös upp hela rummet när hon kom in i det och det vackraste var hur omedveten hon var om det.
Han kunde stirra sig blind på henne, hon skulle ändå vara lika fascinerande varje gång.
Som när hennes ögon lös upp när hon pratade om något hon verkligen tyckte om, eller hur hon ibland hoppade över ord för att hon var så exaclterad över det hon skulle komma fram till. Eller hur hon täckte munnen när hon skrattade eller kunde ha stunder då ren sårbarhet och osäkerhet sken igenom den perfekta fasaden. Det var nog det han gillade mest, hur han älskade de sidorna hon skämdes för själv. 
Hon var den bästa blandningen en människa kunde vara.
Sprudlande, rolig, passionerad ,godtrogen men inte naiv, snäll men med skinn på näsan. En personlighet lika schitsofren som en berg-och-dalbana. Allt med henne var toppar och dalar. 
Han visste att han inte hade en chans på henne. För hur kunde någon så färgstark som hon nöja sig med någon vars färgladaste färg var grå? Hon var en motorväg, fartfylld och gav dig en lätt hjärtklappning medan han var en rak 30 väg vid skolor och dagis, säker och tråkig. Han kunde ligga vaken på nätterna och tänka på sättet hon rörde sig, hur hon log eller hur hennes blick kunde innehålla tusen olika känslor. Han hade önskat att han någonsin kunde varit lika bra som henne, lika rolig, eller lika fascinerande. Men det kunde han inte. För hon var allt det som var bra här i livet. Om människor var väder skulle hon vara en orkan medan allt han någonsin skulle vara var stilla, droppande regn.  
 
- FEW 22/09-2013

Du var solskenet.


 
 
 
 
-Jettman Photography http://www.jettman.se

.

Och jag skäms för att be och jag skäms för att gråta,
mitt hjärta är ditt att förstöra, låt din vän få veta.
Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig.
Skratta åt det, för då kommer jag kanske över det.

Livet innan det kunde jag, utan och innan
Jag kunde haft det så för alltid
Men jag föll för dig och du förtjänade en nominering för rollen du spelade.

Det kommer alltid finnas en hand för dig nånstans
Du kan sluta dina ögon och aldrig känna dig ensam
Och alla vill väl ha dig nu,
dom har ju väntat på det här.
Och jag hatar att jag älskar dig.
Jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Det var en gång, det var en fest
och jag gick med nån för hon påminde om dig.
Men sen kom gryningen, jag reste mig, gick ut genom dörren-
Och jag gick genom den tidiga morgonen.
Den rena, tidiga morgonen.

Och jag visste inte varför jag gjorde så
Åh, jag visste inte varför.
 
-H.H

“That was the thing about best friends. Like sisters and mothers, they could piss you off and make you cry and break your heart, but in the end, when the chips were down, they were there, making you laugh even in your darkest hours. ” ― Kristin Hannah, Firefly Lane

.

Känn ingen sorg

 
Hur bra är inte denna film? Om ni inte sett den än så GÖR DET! Min personliga favorit av alla filmer jag sett under 2013 och det är många. Så äkta och stark, en sån film som fastnar. Ska försöka se den igen innan jag åker till NY vilket är om exakt en vecka, helt sjukt.  Nu ska jag skynda mig in till stan för att fira min bästa barndomskompis, soffipropp. Med middag, drinkar och dans en fredag som det ska vara helt enkelt.

Ha en fin helg kompisar.
KRAM
 

Home is where your heart is.

Hej kompisar, har verkligen varit så dålig på att svara på era kommentarer. Men har tusen saker att göra inför flytten, ska träffa mina vänner och familj så de tröttnar på mig innan jag flyttar och fixat alla de sista sakerna. Efter två nätter hos pappa åkte jag på middag med min gamla barnvaktsfamilj. Har saknat dem så, min lilla extra familj. Idag var jag på grönan med min absoluta favorit. Melker och jag har åkt så många karuseller att jag fortfarande mår illa. Ätit munkar, nachos, choklad och jordgubbar. Mums och blä, karusell och mat går ju inte ihop.

Håller på somna medan jag skriver detta men tänkte bara säga att jag vet att jag är sämst på att svara på era kommentarer ( som jag ÄLSKAR att få) så lovar er ett inlägg om min träning, träningsschema och mattips och även lite frågor om London och USA. Har jag glömt nått så får ni bara påminna mig, mina kompisar mobbar mig alltid för hur dement jag är så ha tålamod hehe.

Sov som godis kära läsare. KRAM

Hem till gården.

Åh vad jag mår. Tillbaka i Norrtan för att hälsa på. Hoppa studsmatta med brorsan, långridning med plastis, och massa god mat. Så najs. Nu ska jag lägga mig på soffan och kolla lite skräckisar.

Hey honey you can be my drug, you can be my new addiction.

Hej gänget, nu sitter jag på bussen på g till stan efter en stadig långfrukost. Ska iväg på ett möte som jag är supernervös över. Det ironiska är att jag senast igår sa åt en vän att sluta lyssna på elaka röster från andra men framförallt den elaka rösten i sitt eget huvud. Så fort jag ska göra någonting som har med mina drömmar att göra sågar jag mig själv så att självförtroendet är på botten när jag behöver det som mest. Plötsligt är jag ingenting, inte tillräckligt bra, skön, snygg eller duktig.

Hursomhelst, idag har jag alltså haft en sån där dag. Då jag vaknat, kollat mig o spegeln och toksågat mig själv. Varför gör man så? Nu ska jag lyssna på lite musik som gör mig glad och taggad och försöka hitta nått självförtroende i det. Håll tummarna för mig idag, det behöver jag!

Puss och kram

.

Det där med att jag åker, flyttar, försvinner om 15 dagar. Det känns så overkligt. Jag saknar Stockholm, min familj och mina vänner som att jag redan åkt. Som jag sörjer något jag förlorat fast fortfarande har kvar.

Världens vackraste morgon.

Hej världen. Idag vaknade jag och mådde sådär himla bra. Kom en timme för tidigt till stan så promenerade från Slussen, genom gamla stan till jobbet. Äpple och fläder te i handen och ett leende på läpparna. Stockholm är så hjärtskärande vackert, antagligen är det för att jag snart åker här ifrån som seprationsångesten spelar mig ett spratt. Men gick hursomhelst genom hela gamla stan, kullersten upp och kullersten ner och kände mig genuint lycklig. En sån dag då jag inte blev stoppad av ett ända rött trafikljus. Så tack seprationsångesten för det.

Väl framme vid Kungsträdgården sprang jag på Mark Levengood och fick chansen att berömma hans fantastiska framträdande igår. Vilken härlig människa, han tackade superartigt och vi hade ett litet surr innan jag fick skynda mig iväg mot jobbet.

VILKEN HÄRLIG DAG.
Hoppas ni mår lika bra! Kram

Dog days are over.- Jettman photography

 

9/11

Vilken hemsk historia detta datum har. Vaknade imorse utan att ha riktigt koll på vilket datum det var, poppade lite glada låtar, dansade runt i köket medan jag gjorde frukost och det var inte förens jag kollade mjölken jag insåg hur fel det var att dansa runt en dag som denna. 9/11, dagen då tusentals liv avslutades under terrorattacken av tvillingtornen i NY. Dagen då vår gamla utrikesminister Anna Lindh för tio år sedan blev knivhuggen till döds på en gata runt NK.

Idag arbetade jag med att dela ut tidningar på Anna Lindhs minneskonsert i Kungsträdgården. Mäktigt att få se vad fina människor de finna som är med och arrangerar ihop ett sånt stort event. Med artister som loreen, Eva Dahlgren och Benny Anderssons orkester hedrades Annas minne på bästa tänkbara sätt. Hennes vänner och arbetskamrater höll fina tal som fick folk att minnas vår gamla utrikes minister inte bara för vad hon jobbade med, vad hon bidrog till världen utan också vem hon var som person. Temat för kvällen var till minne av ANNA LINDHS MO / D, inte mord utan mod. Att de fokuserade på att minnas det bra istället för det sorgliga.
En fantastisk kväll som var så kul att vara en del av. Gud vad jag gillar att jobba event.

Skulle kunna berätta så mycket mer men ska upp om sju timmar. Nu är det dax för kel med Måns och sedan några få men sköna timmars sömn. Godnatt fina läsare.

SANTORINI

 
 

And I hope you remember how we danced.



Förlåt, men jag kunde inte hålla mig. Den här videon och låten blir aldrig dålig. Så himla euforisk att det finns inte. Spola fram lite om ni inte vill se ett långt intro, men kolla hela om ni vill ha den ultimata 1D-upplevelsen, Hihi.

SHOOT

 


 
"The third photoshoot this weekend this time with the always smiling and very cute upcoming model @feliciaweeren with Sthlm as background:)" Skrev duktiga Oscar från Jettman photography. 


Som ni förstår har dagen varit full rulle. Gick upp 6.30 för att förbereda mig för fotograferingen vilken är en väldig procedur. Duscha, inpackning, olja, raka benen, smörja kroppen, plocka ögonbryn, makikyr & pedikyr. Ja, you name it. Behövs ju faktiskt så mycket mer än bara skönhetssömn, även om många inte vill erkänna det.
När jag var klar gled jag in mot stan för att ta farväl av min kära norska vän Eivind som var på besök i Sverige i helgen. Världens lyckopiller den där, förstår knappt nu hur mycket jag saknat den människan. Hursomhelst, så åt vi frulle på espresso house och snackade strunt i någon timme innan han var tvungen att åka till Arlanda och hem till Oslo. Deppigt att säga hejdå, men ändå så värt att få träffa honom igen. Efter frukosten åkte jag till Elin i Hammarby sjöstad och solade, lunchade och fixade det sista inför plåtningen. Mötte upp Linn i stan och hon var världens bästa hjälpreda på fotograferingen också. Oscar och jag var supernöjda. Sophie droppade in efter ett tag och kunde knappt förstå det själv hur fantastiskt stöttande och otroligt fina vänner jag har. Från att vara gråtfärdig på morgonen för att jag var så missnöjd med mig själv till att vara omringad av mina älskade vänner som fick mig känna mig fin och uppskattad. Magiskt. Är så tacksam och hela photoshooten var i tema lycka, leende osv så att ha dem där hjälpte enormt. Ska lägga upp bilderna här så fort jag fått dem!
Efter shooten var jag helt slut så jag och min lilla trio, Sophie och Linn åkte till Vapiano och åt lite middag. Älskar mat, älskar vapiano. Kom hem för någon timme sen och har tvingat i Måns mat, han blir inte frisk och blir smalare och smalare. Känns inte som min katt längre när man klappar på honom och det gör ont i bröstet. Men känner att bättringen är på väg, det måste den vara.

Godnatt fina läsare, jag svarar på era frågor som gör mig så glad så fort jag hinner. Just nu är det så mycket med mitt möte på ambassaden men lovar att svara efter det! Ge inte upp på mig, hehe. KRAM
 

.

Det var en av de sista sommardagarna, luften var fortfarande varm och det var en av de vackraste kvällarna på hela sommaren. Kanske var det just därför, för att hon visste att det snart skulle vara slut som det var så fängslande.  
Om bara några dagar skulle luften bli kallare och snart inte ens skulle komma ihåg hur det kändes att ha solen brännandes mot kroppen. Och den där pirrande, magiska känslan av att det fanns oändliga möjligheter skulle succesivt försvinna och slutligen gå i ide fram tills nästa sommar. Sensommar förberedde dem för så mycket och hon kände redan hur hon hade förändrats i väntan på just det. Sensommar till höst, höst till vinter och om många långa månader skulle det slutligen bli vår. Då skulle återigen den magiska känslan krypa in i kroppen som att den aldrig riktigt försvunnit. 

Nu låg hon på filten på bryggan, kände hur några få envisa myggor satte sig på henne och det började klia, och hon kunde inte bry sig mindre. Hon skulle bära myggbetten med stolthet, med känsla av att hon hyllade sommaren genom sina sönderkliade armar. Det var något vackert i den gesten tyckte hon och hon log för sig själv. 

Medan hos iaktog himlen, som under månader bytt ut sin färg från mörkblå stjärnklar himmel till numera blacksvart himmel, dansade tankarna iväg. Hon tänkte på allt och hon tänkte på inget. Hon tänkte på saker som gjorde ont och saker som inte kändes. Nånstans mellan hennes funderingar händer det. Hon ser det, för första gången i sitt liv. Ett stjärnfall. Det betyder att man fick önska sig någonting? Eller rättare sagt vad som helst. Tankarna började rulla, på allt ifrån de mest ytliga sakerna som skulle innebära matriell lycka slutligen till de mest rensonabla önskningarna. Så som skydda alla de jag älskar, lycka till alla jag bryr mig och liknande önskningar. Plötsligt slöt sig hennes tankar runt en av önskningarna som hon tänkte så förbipassande att hon borde ha missat den.

"Att alla personer känner likadant för mig som jag känner för dom". Hon öppnade ögonen och det kändes som att hon hade lasersyn genom mörkret, hon såg allt kristallklart. Hur hon aldrig hade behövt oroa sig för vad någon tyckte, för hon skulle veta att de kände som henne. Att sluta behöva oroa sig för att man var den som brydde sig mer och att kunna se på en människa och veta att den känner exakt samma kärlek och värme när den möter din blick. Och tvärt om. Plötsligt kändes vinden kallare, var det inte därför hon stannat upp vid just den önskningen. Att de personerna som du brydde dig för lite om eller inte gillade aldrig skulle känna att de var svikna. Att garanterat aldrig kunna såra någon igen, då den skulle få tillbaks de känslorna som den gav.

Tankarna fortsatte snurra och glädje sköljde över henne samma sekund som en sorgsen känsla erövrade hennes tankar. Hon visste inte om hon var ledsen eller glad och överväldigad av sina egna tankar började hon frysa. Hon gick tillbaka in i huset, kramandes med filten och lyssnade på musik så högt att hon trängde ut tankarna. Den natten drömde hon om det ändå, när musiken inte kunde hålla tankarna borta.

Hon såg hur hon fick tillbaks det hon ville ge, hur obesvarade känslor, besvikelser och krossade förhoppningar inte fanns. 
Sist men inte minst såg hon hur kärleken tappade värmen och magin när man visste vad man fick. När man tänker efter är det inte så konstigt. När huvudingridiensen i kärlek tas bort byts hela konceptet ut. Utan rädsla finns ingen kärlek. Utan ovetandet av ens egen balans, att garanterat veta att man inte kommer falla kommer det inte heller finnas någon lycka när man blir fångad. Utan rädslan att förlora någon, utan behovet att kämpa för att någon ska fastna och sen hålla kvar, utan rädslan för obesvarade känslor förloras så mycket. Utan rädsla försvinner kärlek. För ingen vet vad det man har betyder förens rädslan för att förlora det lägger sig i. 

Finaste läsare.

Jag har sagt det hundra gånger och kommer säga det hundra gånger till : BLIR SÅ GLAD NÄR NI KOMMENTERAR. Då känns det som att jag faktiskt pratar till några istället för att vara någon schizofrenisk övertänkande människa.  Så nu ska jag för en gångs skull vara snabb och svara på dem. 

Linnea:
Vilken fin blogg du har felicia! 😍 Måste bara fråga dig vart dina snygga döskalle grejer kommer ifrån samt det fina kortet du köpte!
 
Åh tack så mycket, vad glad jag blir! Armbandet kommer från en guldgruva i Santorini, märket var italienskt och hette Nueva eller något sånt. Du kan säkert googla fram det, jag älskar den! Ljuslycktan finns på Orrefors, finns i tre olika storlekar och även i olika färger. Kortet hittar du på Lagerhaus, jag köpte min i Nacka forum. Finns även andra härliga tryck så köpte ett par som jag kan byta ut när jag tröttnar på dem haha. Hoppas du hittar allt! KRAM.

Anna:
åh vad fin kjol!! vart är den ifrån?

Tack Anna, det är faktiskt min sommarfavorit har nästan använt den för mycket på sista tiden. Köpte den på rean på Zara, den är magisk. Lite transperant, i beige/rosa färg med slits på ena sidan. Hoppas verkligen du hittar den för det är det perfekta plagget till allt! Lycka till!! KRAM
 
Anonym:
Med vilka reser du med till NYC , alltså skola osv ? :)

Åker med Studin (http://www.studin.se/) efter att en vän rekomenderade just den kursen och paketet jag ska göra, skolan heter Wall street language och ligger mitt på manhattan. Om man inte vill plugga i NYC så har de resor runt om i hela världen, farligt att börja kolla för det finns så många bra resor. Hoppas du hittar nått som passar dig! Kram kram
 
Victoria
Du har ju vart ute och rest, har det haft något med jobb att göra eller bara för att ta semester? Vad har ni gjort liksom, verkar som att du gjort mycket kul! Kram


Hej Victoria, tack för din fråga! Jag älskar att resa, har väldigt svårt att värva ner hemma så min lilla semester måste jag ta i utlandet. Började året i Mexico vilket var en av de häftigaste länder jag varit i, fantastiskt väder, fin kultur, vacker miljö och supertrevliga människor. Där var jag bara på semester med familjen som nyårsresa. I april var jag i både London och Paris, har skrivit ett inlägg om de båda resorna längre bak i bloggen om du orkar knappa dig bak. Hälsade på mina bästa vänner som bodde i de städerna under den tiden, så var faktiskt också bara semester. Inget vilande dock utan bara fest, fina middagar, sightseeing och väldigt mycket shopping. Efter studenten har jag varit i Marbella med familjen, då vi precis köpt lägenhet där och sen en vecka i santorini, 6 timmar i Aten och slutligen ett dygn i Belgrad. Den resan gjorde jag tillsammans med en arbetskollega som var sugen på en vilosemster. Vi bokade cirka en månad innan och den resan var verkligen det perfekta avslutet på sommaren. Känner mig jätteutvilad och mår så bra just nu. Ska du resa till ett specifikt ställe så får du jättegärna berätta, brukar ha lite guldgruvor i varje stad! :) Tack igen för en bra fråga! KRAM
 
Anonym:
vad gör du för att hålla dig i form? :)
 
Hej anonym, tack för att du kommenterar min blogg!
Önska jag hade något bra svar på denna fråga, men tror det ligger mycket i rutiner och vardagssaker. Jag har väldigt bra ämnesomsättning, alltid varit smal och lång så har väl haft bra förutsättningar. Däremot har jag varit mycket mer vältränad förr, mer muskler och bättre kondition. Nu har jag haft problem med halsen en längre tid vilket gjort att jag slarvat med träningen. Men jag älskar att promenera och är väldigt kräsen när det kommer till mat. Mina föräldrar och plastföräldrar är superduktiga på att göra bra mat så har fått en väldigt bra matkultur och har därför svårt för "vanlig mat" som falukorv och makaroner. Istället äter vi mycket lax, kött och kyckling och goda sallader då båda familjerna kör GI. Tyvärr är jag ett stort fan för efterätter och godis, så även om jag äter bra mat så har jag oftast ett djävulskt sötsug.  Jag har ett gamalt träningsschema om du vill att jag mailar det till dig? Eller så kan jag skriva om det i ett annat inlägg?:) Du bestämmer! Kram kram



Tusen tack för kommentarerna, igen. Kvällen blev redan mycket roligare. Nu ska jag sova, godnatt.

Bästa Maria äntligen 18 år

Gårdagen rockade. Sitter och fnittrar för mig själv just nu. För det första så fyllde världens gulligaste Maria 18, vilket firades med sushi, god dricka, nostalgidans och slutligen in till krogen. Finns många roliga stunder jag kan berätta om igår, som att jag och Elin verkligen inte kunde hitta white room utan var helt säkra på att vi var på rätt ställe men klubben försvunnit. Spårlöst. Eller hur jag dansade med obama( Elin maskerad till Obama) hela kvällen and that guy can move, eller hur hon gick rakt in i en stolpe utan en skråma.

Finns flera minnen som dyker upp på näthinnan och ger mig fnissattack, men tusen tack till alla mina fina vänner, speciellt till Maria, Elin och Linn för denna kväll. Kommer jag komma ihåg länge.

Massa kärlek,
Er feli.

Surskulle

Hej hopp kära vänner, hoppas ni mår bra. Idag vaknade jag tidigt och var supertrött kunde inte sova igår för låg bara och tänkte och oroade mig över saker. En klassiker helt enkelt. Ibland önskar jag att jag inte tänkte så mycket, att jag slutade överanalysera och spela om saker, konversationer i mitt huvud tills jag blir helt snurrig. Men det är ju inte alltid så lätt, dessutom är det rätt intressant ibland.

Hursomhelst, tillbaka till vad jag ville säga. Jag gick upp, åt lite frulle och duschade. Scrubbade mig så nu är jag likblek igen, typiskt. Gick till bussen med Fabbe och mötte mamma i Nacka, vi köpte present till marran och sen lunchade vi på Melanders. Var duktig som inte handlade nått till mig själv, förutom kortet på andra bilden men det tyckte jag att jag var värd. Nu ligger jag i sängen och tänkte ta mig i kragen och vara lite produktiv. Promenad pch fix inför NY. Ska svara på era kommentarer också, så fort jag har tid! Blir verkligen så glad att ni kommenterar så glöm inte bort det när jag är seg på att svara.

HÖRS SEN! Kram

En enkel trippel.

 
 

I hope you dance.

RSS 2.0