.

"Why does it always feel like Im the one who loves everyone more?" står det på bilden som är mest populärast på instagram. 
 
Mina ögon fastnade först för den för att jag ibland kan känna just så. Det var min första tanke, sen kom det en sorgsen våg över mig. Kände alla så? Att man själv var den som alltid älskade mer? Gav mer än vad man fick tillbaks?
 
För är det så att alla känner det, kan det ju inte heller vara sant. 
 
Vissa dagar, när det ända jag vill är att dränka mig i självömkan är min mobil extra tyst. I dessa lägen glömmer jag oftast att jag själv är dålig på att svara på sms eller ringa tillbaks.
Går och lägger mig och känner mig som världens ensamaste människa. 
 
Dagen efter, vaknar jag upp, oftast stressad och har brottom. När jag kollar på mobilen har jag fått mina svar, har till och med missade samtal. Detta hinner jag inte tänka på då utan tänker att jag tar hand om det sen.
 
Det jag inte tänker på då är att kanske ger en annan person just den tomma känslan i bröstet som jag hade för bara några timmar sen.
 
Det är så enkelt att glömma bort, ta förgivet och fortsätta röra sig frammåt.
Önskar att vi alla kunde stanna till ibland, och njuta av ögonblick och vad som finns omkring oss.
Att ta tid att ta in allt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0