En stad som New York förtjänar en riktig fotobomb, och jag kan lova er att hela min bildström är full med bilder. När jag svävar fram på Manhattan har jag i princip kameran i högsta  hand, finns inte en ända vrå i New york som inte har en sorts skönhet i sig. Folket, gatorna, byggnaderna och varenda liten detalj. Jag älskar stadens puls, ljudet från trafiken och strömmarna av människor som alla ska åt olika håll, kommer från olika ställen i världen. Jag älskar New York. Hur kaffet smakar,hur gatorna täcks av konst och citat som når varenda New york bo, och hur avgasterna luktar och träffar än i ansiktet efter midnatt. Allt, varenda detalj med New york är magisk. 

 

Det var nästan ett år sedan jag flyttade dit, och trots att jag verkligen inte hade några planer eller pengar för att åka till New York i år så kunde jag inte hålla mig. Ibland får jag en sådan abstinens för saker som gör mig lycklig, och som den New York narkomanen jag är kunde jag inte hålla mig borta längre. Med sista minuten bokade biljetter, en panikpackning med Molly och Elin som stöd, och massa fjärilar i magen var det dags att bli återförenad med min stad och människorna. 

 

Onsdagen när jag landade så tog jag tunnelbanan in till Grand Central innan jag vinkade in en taxibil som tog mig downtown och över min favoritbro. Bodde hos en vän som jag dessutom tajmat in för att se en föreställning med så det kunde inte bli mycket bättre. Onsdagen blev lugn, downtown promix, filmmys och fruktsallad på sängen. Torsdagen hade ett helt annat tempo, frukost på favorit cafet Gitane i Soho, handla Svenskt godis till min roomie och slutligen möta min gamla klasskompis Shantell nere i Greenwich. Islatte och skvallerstund medan vi promenerade upp till Central Park och skrattade åt minnen. Sen hoppade jag på tunnelbanan för att åka downtown och möta Ziad i West village för en komedi kväll. Slutade med att vi satt oss på en resturang och skrattade så vi grät till våra egna skämt istället. Älskade, saknade Ziad. En människa blir inte mycket bättre än så. Promenerade cirka 30 blocks för att hitta ett skärp till Z medan vi lusläste ur min nya bok "girlcode" som avslöjade alla roliga och pinsamma saker vi alla tjejer känner igen oss i. 

Fnittrandes och i armkrok smet vi in på en ny "SPORTSBAR"  som i själva verket är en klubb som visar sport på väggarna. Lite sangaria och dancebattle med Z sen skyndade jag mig hem för myskväll nummer två.  Fredagen var bland det bästa jag varit med om, frukost i East Village och lunch med Ziad och Kent på Roosvelt Iland innan jag fixade mig i ordning för en helkväll med Broadway och middag.

I klackar och lockigt hår hoppade jag in i taxin till 8th avenue och Broadway och hämtade ut min biljett under mitt namn, fick sitta bredvid min väns vän som var världens trevligaste människa, också skådespelare som hade full koll på Mise and Men.

En två timmars lång show som var helt fantastisk. Efteråt gick vi och sa hej till min vän som presenterade oss för alla andra skådespelare, vilken start på kvällen. Drog vidare på middag med Ziad och Hans på TAO downtown innan vi dansade på bordet på Lavo. Smyglullig och lycklig tog jag taxin hem för att pussa på min tröttmössa som jag var så stolt över. Dagen efter låg jag bakis som ett monster i sängen och sa de meningslösa "hejdå, vi ses snart" och kände mig som en förrvirrad liten skäl.

Det är så svårt att ha hjärtat på flera ställen,

det är så svårt att känna sig hemma på flera ställen.

Och som jag sa till min favorit på morgonen innan jag skulle lämna honom.

Inga hejdå, utan bara massa "vi ses snart".

Samma avsked viskade jag till min stad medan New Yorks skyline blev mindre och mindre när planet tog mig hem och tillbaks där allt var som vanligt.

Och ännu än gång tänkte jag för mig själv,

att varje gång man åker till New York,

lämnar man staden som en annan person.